Vill du reagera på det här meddelandet? Registrera dig för forumet med några klick eller logga in för att fortsätta.

Du är inte inloggad. Vänligen logga in eller registrera dig

På väg till Fenrirs skepp och på det. Forts, barkväll.

Gå till sida : Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6  Nästa

Gå ner  Meddelande [Sida 5 av 6]

Joan of Kent

Joan of Kent
- Åh, jag förstår. Vad tråkigt med såna bröder.

Joans leende hon haft sen tidigare försvinner långsamt och hon ser bortåt vägen där de går. Det är tydligt att frågan besvärar henne och hon är tyst en stund innan hon till slut svarar.

- Inga ... inga kvar i livet tyvärr.

Hon harklar sig något när hon märker att hennes röst inte riktigt bär som den brukar och hon skyndar på stegen något som om hon ville komma bort från något.

Fenrir

Fenrir
- Vet inga andra, så har inte mycket att jämföra dem med..

Han röck på axlarna och synade sedan Joan fundersamt. Nog märkte han skillnaden när leendet försvann. Han var inte dum på det sättet.

- Sörj inte de döda, gläds åt de som lever istället. Trots allt hade de som är döda, en trevlig tillvaro i Valhall, vid Oden och Tors sida.

Han försökte dock inte skynda i kapp.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan saktar in på nytt och ser på Fenrir.

- Jag vet att de finns på en bättre plats. Men det betyder inte att jag saknar dom mindre.

Hon suckar och skakar sen lite på huvudet innan hon gör ett nytt försök till att le.

- Nåväl, du har rätt. Jag bör glädjas åt de som finns kvar i livet. Och det gör jag verkligen.

Det blir en kort paus innan hon sedan fortsätter.

- Låt oss tala om trevligare saker.

Fenrir

Fenrir
- Sakna kommer du alltid att göra, men sörja är onödigt. De skulle inte vilja det ändå. Trots allt kommer du återse dem när tiden är inne. Han log lite åt Joan, försökte få henne att känna sig bättre till mods.
- Och om du någonsin vill prata om det, så har jag hört att jag är duktig på att lyssna.

- Men du har rätt! Ett trevligare samtalsämne var det. Du kan få förklara en sak för mig, faktiskt. Hästar... Varför rider alla på dem? Är inte folk kapabla att gå på sina egna två ben? Helt tydligt att han aldrig förstått förtjusningen med dem. Dock var det många som inte förstod hur han kunde tillbringa större delen av sitt liv till havs heller.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan ler mot Fenrir

- Tack.

Hon ser förvånat på honom när han ställer frågan om hästar. Joan själv hade ridit sen hon kunde gå själv och friheten på en hästrygg hade hon inte funnit någon annan stans. Hon drar efter andan medan hon börjar fundera på ett svar.

- Varför skulle vi inte rida på dom? Visst har vi egna ben att gå med, men du kan inte förneka att det går mycket snabbare att rida än att gå, speciellt om man ska färdas långa sträckor.

Hon ser på Fenrir och funderar på vad mer hon kan säga om det.

- Är det inget för dig menar du?

Fenrir

Fenrir
- Hästar är opålitliga och rädda. De kan lika gärna få för sig att springa åt motsatt håll gentemot vad man tänkt sig från början.
Nej, det är helt enkelt inte något för mig. Jag litar mer på mina egna fötter, eller ett skepps lugna, stadiga rörelser.


Nej, han förstod inte det där med hästar. Visst hade han suttit på dem några gånger, men det var inget han gärna gjorde om. Hispiga och det hade gått illa.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
- Långt ifrån alla hästar är opålitliga. Det gäller att etablera en bra kontakt från början. Khedive har aldrig svikit mig, utan alltid varit lugn och pålitlig.

Hon gör en kort paus.

- Men sen har han funnits där i flera år med. En bättre lyssnare än Khedive finns där inte.

Hon ler mot Fenrir och försöker komma på något som kan få honom att ändra uppfattning.

- Om du vill, kan du få prova att rida Khedive? Du kan hålla dig på borggården, han skulle ta väl hand om dig, så kanske du ser att alla hästar inte är likadana.

Fenrir

Fenrir
- Det var vad de sa också. Men så blev det inte. En häst kan alltid bli rädd.

Han log lite, och röck sedan på axlarna.

- Kanske en vacker dag, kanske.. Lovar inget dock.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
- Kan du klandra dom? Även hästar har känslor.

Hon knuffar till Fenrir lite lätt med ett leende.

- Eller är det så att du inte riktigt vågar?

Hon säger det hela med en skämtsam ton och hoppas att han inte tar det på fel sätt.

Fenrir

Fenrir
- Känslor? Ja, ungefär lika mycket som Leif... Han fnös till en aning, men flinade snart åt henne.

- Vågar gör jag allt, men om jag skulle behöva ta mig härifrån lite snabbt, så vore det mycket lättare utan diverse brutna ben i kroppen.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
- Ska jag tolka det som att Leif visar rädsla och frustration och springer när han blir rädd?

Hon höjer lekfullt ena ögonbrynet och fortsätter sedan.

- Jag är säker på att det inte kommer gå så illa för dig. Då ska du ha riktig otur. Jag har ramlat av flera ggr under mina år som ryttarinna, men aldrig brutit något.

Hon stannar upp en stund och ser bort mot slottet.

- Du kan då testa redan nu om du känner för det. Khedive har fått springa av sig under dagen, så han lär inte springa iväg med dig nånstans.

Fenrir

Fenrir
Han flinade brett till och såg på Joan.'

- Om det ändå vore så väl. Han brukar springa mot hotet, inte bort från det, även om det råkar vara ett hot han inte borde ta sig an. Han är alldeles för tjurskallig. Men menade mest att han inte har mycket till känslor.
Det hade väl alla, men det hade inget med saken att göra. De som träffat Leif kunde märka att han bara brydde sig om tre saker, och han själv var inte inräknad däribland.

- Jag brukar ha otur med fyrbeningar, men nej, jag förutsätter inte att jag kommer åka av och bryta nacken. Och just i kväll tycker jag att du borde låta kusen vila. Eller, natt, kanske. Det börjar bli väldigt sent. Han flinade åter tll mot Joan, men fortsatte ströva åt samma håll de börjat. Som för att påvisa att han inte behövde sova.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
- Nåväl, ingen är väl så känslokall att den inte har känslor. Om man visar dom är dock en helt annan sak.

Hon börjar gå igen och ser sig om.

- Åja, han skulle nog inte klaga av att få röra lite till på sig.

Ett leende dyker upp i hennes ansikte igen innan hon gäspar något som om hon plötsligt insåg att det faktiskt började bli sent. Hon suckar och ser sig om igen, men hon ville inte riktigt vända om heller, så hon sa inget.

Fenrir

Fenrir
- Jag sa faktiskt inte att han inte hade känslor, bara att han inte hade mycket till det. Han flinade till, hastade på stegen en aning och började gå baklänges snett framför henne istället, som om han var lite rastlös.

- Och jag avböjer ändå ikväll, tror jag. Men, nu vet du om min eviga följeslagare Leif. Berätta om Isabella. Vad är hon för någon sort? Vem är hon?
Vad nyfikenheten grundade sig i gick bara att spekulera om.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
- Nu ska du inte märka på ord heller.

Hon ler mot Fenrir och drar efter andan.

- Vad vill du egentligen veta om henne? Hon är lillasyster till Edward, så hon kommer bli din släkting med. Förståeligt nog väldigt överbeskyddad, så jag brukar inte ha så många synliga vakter omkring när hon är med mig.

Joan ler mot det sista och ser sig snabbt om bakåt.

- Men säg inget till henne om det är du snäll.

Fenrir

Fenrir
- Men det är ju en av mina favoritsysslor! Han såg lite spelat sårad ut för ett ögonblick innan flinet var tillbaka i ansiktet.

- Mest nyfiken på vad hon är för någon, och hur mycket jag ska varna Völundr för henne. Trots allt är han en vanlig man, och dessa får inte vackra prinsessor.

Han föll in bredvid henne igen, röck lite på axlarna.

- Har ingen anledning till att säga något. Sån som henne behöver beskydd, antar jag. Men, på skeppen har hon nog aldrig varit tryggare. Så länge folk strök honom medhårs, naturligtvis. Så mycket som en vink med lillfingret från Fenrir och hon kunde vara historia. Naturligtvis hade han inget sådant planerat dock!

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan himlar något med ögonen innan hon ler mot honom igen.

- Men man kan inte få allt man vill ha vet du.

Därefter suckar hon lätt.

- Jag tvivlar på att varken Edward eller deras far gå med på något sådant ja. Hon var trolovad till King Pedro av Spanien ett tag, så det lär väl vara någon nära kungen som får hennes hand i äktenskap, minst, om det inte är en kung.

Joan tystnar ett tag och fortsätter sedan.

- Det vore tacksamt, hon gillar inte att vara så vaktad som hon är, men konstigt vore väl annat.

Fenrir

Fenrir
- Jag brukar få det... Han plutade lite surt spelat med underläppen men flinade snart till igen.

- Förståligt. Jag ska ta upp det med grabben sen.. Så han inte börjar hoppas för mycket. Nåväl.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
- Men stackars liten då, det är inte lätt när det är svårt.

Hon ler något retsamt mot honom.

- Det vore så mycket enklare om man fick välja sin make av kärlek och inte politiska skäl, inte minst för Isabella. Det är fascinerande att hon inte redan är bortgift.

En lätt suck hörs.

- Jag antar att det är lättare för dig och de dina ombord i den frågan?

Hon säger det lite frågande och ser granskande på Fenrir.

Fenrir

Fenrir
- Nej, det kan inte vara kul för henne. Trots allt antar jag att alla förtjänar att hitta det folk kallar kärlek. Han röck lite på axlarna och studerade fundersamt Joan.

- Både ja och nej. Vissa ombord är redan gifta, men skillnaden mellan en man och en kvinna är att män inte behöver stanna hemma för att ta hand om huset. Å andra sidan har far och mor försökt hitta en fru åt mig i bra många år nu, men det har inte blivit av. Jag måste tydligen vara närvarande för att giftas bort. Han flinade åter till, innan han tog sats lite och hoppade upp på en sten i brist på bättre fysisk sysselsättning.

- Jag föredrar dock att vara fri som fågeln, och jag bestämmer det mesta själv.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
- Tja, tyvärr är det ju vad som väntas av en prinsessa.

Hon ser på Fenrir som om hon försöker ta reda på vad han funderar över.

- Det där beror nog helt och hållet på hur många tjänare man har. Jag har kunnat lämna både hushåll och barnen i trygga händer.

Hon ler menande och ser sedan frågande på Fenrir.

- Vad säger att ett äktenskap skulle ta ifrån dig din frihet?

Hans rastlöshet får henne att nästan känna att hon själv var tråkig och hon suckar lite lätt.

- Vill du hellre göra annat än promenera? Vi kan vända tillbaka om du vill det?

Fenrir

Fenrir
- Jag antar det ja...

En blick upp mot stjärnorna och en fundersam rynka syntes för ett ögonblick mellan ögonbrynen.

- Ja, du, men vi är enkla män utan tjänare eller livegna. Vår livsstil fungerar inte med en fru. Och friheten att kunna åka vart jag ville när jag ville, skulle förvinna från mig. Trots allt skulle mina kära syskon försöka hitta någon som kunna få lite fason på mig, och då skulle jag förmodligen förlora mig själv och friheten med att vara mig. Det är lite svårt att förklara.

Han stannade upp för ett ögonblick, granskade henne ingående och flinade sedan.

- Inte då! Jag är bara inte van att gå långa sträckor. Det har blivit mycket att springa och åka på vattnet på senaste. Så jag borde nog lära om mig med att gå igen. Ytterligare ett av de dära flinen.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
- Som om ni män skulle bry er ifall att ni lämnade en kvinna ensam hemma att undra över om ni nånsin kommer tillbaka igen.

Hon säger det något bittert och mest för sig själv men drar sedan efter andan och ler snart mot Fenrir igen.

- Kan det inte vara något ändå? Att ha någon där hemma som väntar och längtar efter dig? Kan inte den känslan vara något? Nåväl, det är väl ditt val antar jag. Men varför inte ha kärlek om man kan få den?

Hon ser bakåt när Fenrir nämner att gå långa sträckor och höjer sedan ena ögonbrynet nästan med ett hånleende.

- Om du kommer och besöker mig i Kent, kan du få lära dig att gå längre sträckor om du vill. Har vackra skogar med underbara stigar att gå.

Fenrir

Fenrir
- Det finns de som gör det. Dra inte alla karlar över samma egg. Han flinade dock lite, helt tydligt inte förolämpad av det som sagts.

- Ska jag ha någon som längtar efter mig därhemma, så behöver jag först hitta ett hem, och dessutom hitta någon jag vill komma hem till. Jag tror inte personligen på kärlek. Det ställer mest till bekymmer.

Han flinade till av hennes fortsatta ord dock, och skrattade snart högt.

- Måhända att jag gör det. Men du vet att jag kommer vänja mig igen snabbare än du anar. Och skogar är trevliga. Finns det djur där?

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan ser något studerande på Fenrir när han kommenterar om att dra alla män över samma egg, men säger inget om det. Hon skakar lätt på huvudet.

- Sånt där brukar komma, när man minst anar det.

Hon ler något retsamt och ser snart fundersam ut.

- Alltid trevligt med besök, så du är välkommen. Visst finns det djur där. När lusten faller på är det riktigt ypperliga jaktmarker. Något speciellt du skulle vara sugen på?

Sponsored content


Till överst på sidan  Meddelande [Sida 5 av 6]

Gå till sida : Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6  Nästa

Behörigheter i detta forum:
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet