Vill du reagera på det här meddelandet? Registrera dig för forumet med några klick eller logga in för att fortsätta.

Du är inte inloggad. Vänligen logga in eller registrera dig

På väg till Fenrirs skepp och på det. Forts, barkväll.

Gå till sida : Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6  Nästa

Gå ner  Meddelande [Sida 2 av 6]

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan ler och hennes ögon glimmar till.

- Ja, jag har 4 småttingar där hemma. 2 söner och 2 döttrar.

Hon skrattar till lite.

- Jag tror det är vad som kan hända när man stått brud 3 ggr.

Hon ser ut att drömma sig bort en stund och blandade känslor rör sig genom hennes huvud. Hon skakar på huvudet och ser på Fenrir igen.

- Nu vet jag inte exakt vad ni har för rykte, men ni har säkert något i det som kan vara värdefullt.

Hon tar några klunkar och funderar lite.

Fenrir

Fenrir
- Fyra? Wow. De måste vara ljuspunkterna i ditt liv, förstår jag? Det var vad han hade hört från de flesta andra. Han hade dock inte några faderskänslor till de barn han råkat sätta till världen. Så var det bara.

- Tre gånger? Är inte det lite onödigt? Jag menar, det är väl bara att säga nej? Eller hade han missförstått något igen? Trots allt var det lite olikt gentemot hemmavid.

- Jag tror jag skulle föredra om du inte tog reda på vad jag hade för rykte. Han flinade och höjde hornet till läpparna, tömde det och fyllde på det på nytt. Det var så gott!

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
- Ja, det är de verkligen. Riktiga busfrön är de allt, men det ska väl små barn vara antar jag.

Hon funderar över hur hon ska kunna förklara hennes äktenskap. Samtidigt smärtade det henne att tänka på Thomas. Hon tar några klunkar mjöd och ser på Fenrir igen.

- Tja, första gången var det av kärlek. Han var allt man kunde drömma om hos en man. Ja, för en ung flicka som jag var. Vi gifte oss i hemlighet, min familj skulle antagligen inte godkänt honom. Strax därpå var han tvungen att resa iväg och min familj gifte bort mig, mot min vilja.

Hon suckar och tar ytterligare en klunk av mjödet.

- När de fick veta att jag gift mig i hemlighet med Thomas, hotade de med att få honom hängd för högförräderi, pga mitt släktskap med kungligheter. Så, jag hade inte mycket till val. William var inte den mest optimala maken. När Thomas kom tillbaka och erkände vad vi gjort, att vi gift oss i hemlighet, fick han kungens erkännande. Han hade utmärkt sig som soldat, så hans giftermål med mig var ändå inte så illa som det kunnat vara. Thomas gick till påven för att få mitt äktenskap med William annulerat.

Joan tystnar och ser sig om innan hon tar en klunk mjöd till. Fortsatte det såhär kunde hon bli riktigt berusad, men det var inget hon tänkte på för stunden.

- William låste in mig i mitt eget hem. Jag hade ingen möjlighet att träffa någon, inte ens min egen familj. När påven annulerat mitt äktenskap med William, såg han till att hålla mig kvar. Enligt honom var jag hans hustru och ingen skulle få ta mig från honom.

Ytterligare en klunk försvann ur hornet.

- När jag väl blev utsläppt bestämde jag och Thomas att se till att inga kunde tvivla på att vi var lagligt gifta. Att kungen dessutom närvarade gjorde att ingen tvistade om det igen, inte ens William.

Hon tystnar igen och inser precis vad det är hon har avslöjat. Hon ser på Fenrir och ser sedan ner i dryckeshornet igen. Hon måste vara mer påverkad än hon egentligen kände sig. Nog för att det var skönt att prata om det, men till en främmande man såhär? Första kvällen de träffats? Hon skakar lite förfärat på huvudet, men något sa henne att han inte var ute efter att skada henne på något sätt. Och det hon berättat hade han ändå kunnat ta reda på, från annat håll.

Hon suckar men rycker på axlarna. Sagt var sagt. Hon drack lite mer. Plötsligt slår hon ut med armarna.

- Och här är man nu. På flykt från verkligheten som änka.

Hennes ögon blir plötsligt stora som tefat och en rodnad sprider sig från halsen och upp. Hon klarar knappt av att se på Fenrir och skruvar oroligt på sig. Vad i hela friden? Bakom ögonlocken börjar tårarna bränna men Joan biter ihop och håller sig från att gråta. Hon ser ner i sitt halvtomma dryckeshorn.

- Fan också.

Hon dricker lite till och ser mot Isabella.

Fenrir

Fenrir
Fenrir lyssnade på henne under tystnad. Höll bara blicken stadigt vid henne, men lugnt. Drack till och från av mjödet i sitt horn, men rörde sig inte mer än så. Det var en lång historia det där. Ytterligare en anledning till att han inte ville gifta sig.
Alltjämt lutad mot relingen. Karlarna i närheten som kunde höra låtsades om att de inte gjorde det. Trots allt var det inte deras ensak och de var inte mycket för skvaller. Det sköna med att ha en besättning med bara män. Det blev väldigt lite bråk, och om det blev något så var det oftast mellan Fenrir och Leif.

När Joan väl avslutat sin berättelse sköt han ifrån från relingen, tog de få steg som var kvar till Joan, innan han slöt om henne i ett par starka armar. Frågade inte ens, sa inget, utan gjorde det bara. Ibland var det det bästa en man kunde göra, och kvinnor förstod han sig till och med på ibland.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan stelnar först till när hon känner Fenrirs armar om sig. Hon håller andan ett tag innan hon till slut slappnar av och lutar sig mot honom, lägger sitt huvud mot hans bröstkorg och suckar. Hon blundar och för en stund försvinner allt runt omkring.

- Jag är ledsen.

Hon skrattar till lite förläget.

- Vad hade du i det där mjödet egentligen?

Joan ser upp på honom men gör inget för att ta sig bort. Utan att egentligen vilja erkänna det njöt hon av att ha hans armar om sig och hon kände sig trygg.

Fenrir

Fenrir
Ett snett leende uppenbarade sig på hans läppar när hon såg upp på honom. En lätt huvudskakning följde de första orden.

- Alkohol, tror jag bestämt. Det kan få de flesta att prata om vad som helst. Speciellt om man inte var van. Då gick det fort. Fenrir var nästan lite för van.

Han låter armarna ligga kvar runt henne. Lagom hårt för att vara betryggande, men lagom löst så hon vet att hon kan komma loss närhelst hon önskar.

http://deomora.deviantart.com/

Isabella


Isabella hade gått och sätt sig nära Njord och lyssnade på den annorlunda, men lockande melodin han spelade samtidigt som hon försiktigt tömde ditt dryckeshorn, och satt snart och nynnade med.

Efter ett tag såg hon hur Joan blivit omsluten av Fenrir och hon gick närmare för att se att allt var ok.

- Joan? frågade hon lite trevande och såg oroligt på henne samtidigt som hon försiktigt lade en hand på hennes arm.

- Har det hänt något? denna fråga var istället riktad mot Fenrir och det var inte svårt att se oron i hennes ögon.

Fenrir

Fenrir
Njord hade njutit av uppmärksamheten. Det var inte många ombord på skeppen längre som tyckte det var något speciellt med hans melodier, men för någon som aldrig hört något liknande förut så var det klart att det var speciellt. Och Njord förstod detta.

En blick föll på Isabella när hon kom fram och Fenrir skakade lätt på huvudet.

- Jag tror hon fått i sig lite för mycket bara. Inget att oroa sig för, Isabella.

http://deomora.deviantart.com/

Isabella


- Om du säger det så. Isabella gick tillbaka och satte sig bredvid Njord igen, men om man kollade noga så kunde man urskilja en glimt av oro som fortfarande hände sig kvar i hennes ögon.

Hon såg förundrat upp på Njord och var nästan som trollbunden vid dem fina melodierna, trots att några tankar fortfarande snurrade lite i bakhuvudet. Snart så nynnade hon med igen och dryckeshornet var nästan tömt, trots dem försiktiga klunkarna.

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan suckar tungt och gömmer ansiktet mot Fenrirs bröstkorg på nytt när tårar sakta börjar trilla nerför hennes kinder. Hon skämdes över sitt beteende för stunden och visste inte riktigt vad hon skulle göra. En känsla av att vara vilsen infann sig och ännu en suck hörs.

Tankar snurrade och hon kände sig bara mer och mer förvirrad när hon försökte komma på hur hon skulle göra. En del av henne ville stanna här, men en annan ville bara gå och gömma sig. Hon blinkar bort tårarna och ser försiktigt upp mot Fenrir.

- Jag... Jag kanske borde gå.

Fenrir

Fenrir
Fenrir studerade fundersam Joan.

- Helt upp till dig. Vill du gå tillbaka så kan jag följa dig, men stanna gärna. Om jag känner Askr rätt så kommer det snart bli både sång och dans, och det finns viss risk att du och Isabella blir uppdragna för en sväng om. Ja, det kanske kunde få henne att tänka på annat ett tag åtminstone.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan ser fundersamt ut över besättningen.

- Jag tror nog din besättning skulle må bättre av att inte dra med mig på en svängom. Jag får nog erkänna att jag inte är den bästa på att dansa.

Hon ler mot Fenrir.

- Tack, för allt. Och, förlåt, än en gång. Det var inte meningen att du skulle få allt det öst över dig.

Hon suckar och tar försiktigt något steg bakåt. Hon ville väl egentligen inte att han skulle släppa, men hon kände sig mest påflugen.

Fenrir

Fenrir
Han kunde inte låta bli att skratta till.

- Tro mig! De skulle inte lida av det! Trots allt är knappast de heller de bästa av dansare, men de är duktiga lärare.

Han släppte, men lät handen glida ner över hennes arm och fånga upp handen.

- Är du säker på att du inte ska stanna en stund till? Njord! Musik för att dansa! Vidar! Hämta lutan! Askr! Se till att få Isabella på fötter, nu ska det dansas! Nej, kvinnorna hade inget val, verkade det som. För musik stämdes det upp till och mannarna slöt upp i en ring. Det var någon dans de hade snappat upp i ett land långt borta, och den skulle förmodligen snart urarta i att bara skutta omkring lite hur som helst.

(( En dans Fenrir's spelare inte orkar eller klarar av att förklara.))

- Är du redo, min sköna? En sirlig bugning gavs Joan, om en något fjantig sådan. Inte för att håna henne, utan för att locka fram ett leende, eller ett skratt.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan fnissar åt Fenrirs bugning och försöker få loss handen. Att dansa? Hon tvivlade på att det skulle vara en bra idé, speciellt som hon inte kände igen den.

- Jag tänker mest på ert bästa, jag är säker på att ni inte vill dansa med mig. Jag kan sitta och se på istället.

Hon ler mot honom, men gör sig egentligen inget större besvär med att försöka komma loss. Om han insisterade, fick det gå som det gick. Men hon var ändå osäker.

Fenrir

Fenrir
- Jag har blivit misshandlat och översprungen av skrämda hästar! Jag tror inte att du kan göra någon permanent skada på mig som skulle få mig att vilja avstå! Nej, han släppte inte. Istället började han röra sig runt, inte i takt till musiken dock, utan lite långsammare, så hon skulle kunna hänga med.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
- Men...

Joan tystnar. Det kändes ganska uppenbart att han inte tänkte släppa, oavsett vad hon sa. Försiktigt börjar hon följa efter, men det kändes mest bara ovant och hon visste inte riktigt vad hon skulle göra. Hon skrattar förläget till varje gång det känns som att hon tar ett felsteg men slutar protestera i vilket fall.

Fenrir

Fenrir
- Se! Det går alldeles utmärkt, så inga fler protester! Han skrattade till och gjorde en ny sväng, men var noga med att få med henne i den. Även om hennes fötter skulle råka trampa på honom, men det skulle väl inte vara så farligt? Eller?

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan skrattar och tjuter förvånat till när Fenrir drar med henne i en sväng. Hon lyckas hålla sig från att trampa på hans fötter men snubblar istället över sin egen kjolfåll. På något sätt lyckas hon hålla sig på fötter och hon harklar sig lite, för att försöka tänka på annat än att hon gjort bort sig inför honom. Igen.

- Jag sa ju att jag var en katastrof på att dansa.

Hon säger det med ett leende.

Fenrir

Fenrir
- Jag har sett värre, betydligt värre! Jag menar, jag har inte ömma revben eller tår, alltså har jag sett värre. Dock kanske du inte är den bästa på att dansa heller.

Han flinade och snodde runt med Joan igen. Bytte varv någon gång ibland.

De andra mannarna hade mycket roligt. De dansade med varandra, eller för sig själva, eller stod bredvid och stampade takten. Det kanske inte var det lättaste att dansa på ett skepp som gungade i takt med stampandet och dansandet.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan ser på Fenrir och trots att hennes ögon smalnar av så minskar inte leendet hon har.

- Ha! Jag skulle vilja se dig dansa i en klänning medan någon galning snurrar runt på dig. Försök hålla balansen då, utan att trampa på saker.

Hon ler mot Fenrir, men är mer beredd på svängarna denna gång och lyckas utan att snubbla.

Fenrir

Fenrir
- Tja, vill du väldigt gärna se det, så kan vi säkert ordna fram en som passar. Han röck lite på axlarna, såg för övrigt fullkomligt seriös ut, innan han brast ut i gapskratt.

- Se! Det går ju bra för dig! Du har inte två vänsterfötter!

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan skrattar åt bilden hon ser framför sig, Fenrir i klänning och nån av hans mannar som snurrar runt på honom.

- Nej, men...

Hon tystnar igen och säger inget mer, det kändes inte som att det spelade någon roll. Istället försökte hon följa med i rytmen.

Fenrir

Fenrir
Tillslut snurrar han runt med henne en sista gång, innan han slår sig ner på en lägre tunna och försöker få ner henne i sin famn, samtidigt.

- Det var väl inte så farligt? Vi kan nog se till att få dig till att bli bra på att dansa också, ska du se.

http://deomora.deviantart.com/

Joan of Kent

Joan of Kent
Joan ser överraskat på Fenrir när hon dras ner i hans famn och gör en ansats till att resa sig upp.

- Det skulle jag själv vilja se. Jag är uppvuxen vid hovet. Tro mig, de har försökt få mig att dansa.

Hon ler lite och ser sig om på männen som dansar.

- Ibland tror jag att jag kan vara för envis för mitt eget bästa.

Fenrir

Fenrir
Han fnös märkbart till. Dock släppte han inte taget om henne.
- Vid hovet lär man sig aldrig något användbart, så vitt jag märkt, åtminstone, så lära sig dansa där är knappast troligt.

Han lutar sig lätt tillbaka och låter sig studera de andra även han.

- Varför skulle du vara det?

http://deomora.deviantart.com/

Sponsored content


Till överst på sidan  Meddelande [Sida 2 av 6]

Gå till sida : Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6  Nästa

Behörigheter i detta forum:
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet