Krogrunda efter banketten

*Cernach plockar i förbifarten på sig sitt svärd på väg ut ur Camelot, hans steg var fortfarande stadiga och ringbrynja han vägrade ta av sig klingade glatt med hans steg.*
-Så, vart hän skall vi gå först? Jag vet ett ställe i närheten. Brukar spendera tiden där medan Coneall är på dessa banktetter.
*Han ser sig om på de som följt med honom ut*

*Mairé låter en sissta blick svepa över danssalen innan hon följer Cernach ut på borggården.*
Det låter som ett gott förslag, om Ni anser det vara ett passande ställe.
Det finns en viss menande underton i Mairés ord, är Cernach lite uppmärksam märker han kanske detta.

Eh, hurm
*Cernach kliar sig lätt i huvudet och ser lite fundersamt på Maire, han vet ju vad det är fö ställe ... men om det är passande i den bemärkelse som Maire mena ä lite svårare för han att veta.*
Jo, det ska det nog vara. Vi kan ju ta en titt så får de av er som är mera bevandrade i ... tja ... finare kätsar avgöra. Skälv skulle jag nog benämna det som en av de mera respektabla ställerna ... det vill säga så länge ingen få för sig att böja slåss. Men det händer yttest selland. Skulle det ske så kan jag nog se till att de sluta illa snabbt.

Det låter gott
Máire ler lite och tillfreds med hans svar.
Hon vänder sig om och tittar efter Isabella som varit på väg ut i samma veva som dem.

Isabella springer ikapp dem med kjolen lyft lite med ena handen för att inte snubbla på kjolen och den andra håller i capen.
När hon kommer ikapp så ler hon glatt och andas smått andfått.
"Så, vart ska vi?" Säger hon när hon återfått andan lite.

Rodrigo som har varit tyst sen dom gick ut tar då till orda.
-"Det blir säkert ett utmärkt val".
Och dom fyra fortsätter ner till deras destination.

Máire drar in den friska kvälsluften genom lungorna. Hon drar manteln lite tätare ombring sig och vänder sig sedan mot Rodrigo.
"Har ni haft en trevlig afton så här långt?"

Isabella lyssnar med öppna öron och ser lite frågande på folket, då hon fortfarande inte fått något svar på sin fråga.

Máire uppfattar Isabellas frågande blick och vänder sig åter mot henne.
Cernach kände till ett ställe i närheten, så vi är nog framme snart hoppas jag.
Máire höjer rösten något för att överrösta den tilltagande vinden som blåser allt starkare. Hon misstänker att Rodrigo inte hört hennes fråga.

Rodrigo vars tankar var nere i Cordoba och dess belägring. Men då Marié ropar till upptäckte han hur disträ han var.
- Jag ber er att förlåta min tankspriddhet. Mina tankar har varit hos dom tappra män och den modige Coneall i Cordoba. Sen så värkar det som om det bröllop som min far arrangerat för mig kommer att bli av. Han göre en lite suck. och fortsätter sen med ett leende och en lite glimt i ögat
- Det har vart lite mycket för en kväll, så hoppas vi kommer fram till det där stället snart.

Máire besvar leendet.
"Vi borde snart vara framme, det skulle inte vara långt" efter en liten tystnad fortsätter hon. "Så, ni ska gifta er? Då får jag passa på att gratulera. Fast... ni får ursäkta om jag är för rättfram men ni verkar inte helt förtjust över arrangemanget?"

- Min far och hennes far beslutade detta giftermål när vi båda var små. Som barn hade vi bara sätt varandra en gång, och efter det hade vi inte sätts sen ett år tillbaka vid banketten.
Nu är är min far borta.... Suck Men jag ska göra som seden bjuder och fullfölja arrangemanget.
Han drar till mantelkragen och ser just hur ett mörkare regnmoln lägger sig över dom.
Ser ut som om vi kommer få regn snart! Bäst vi skyndar oss till något torrt ställe.

Isabella nickar kort åt Maires svar och lyssnar sedan på deras fortsatta konversation.
"Jag förstår seder och bruk på det sättet, men förstår också att det inte kan vara det lättaste. Men jag får önska er all lycka. " säger Isabella och ger ifrån sig ett medlidande leende.

*Cernach har gått tyst klinkandes om sin ringbrynja med ena handen på svärdsfestet. hans tankar har varit på sin kung och sitt land. Samtalet om vart de ska och sen giftemål väcker han ur sina tankar*
Giftemål är till för att förena två familjer och säkra klanens framlevnad. Genom våra barn lever vi vidare. På Irland sköts det olika i olika klaner, och Coneall har i sin visdom sett till att stifta lagar som passar detta. I min egen klan har varje barn en tilltänkt från födsel om föräldrarna gör sitt jobb. Men fram till en viss ålder är det möjligt att häva detta utan reprisalizer om individen skulle bli kär. För övrigt är vi snart framme.
*Han pekar ner längs den medelstora gatan på vad som verkar vara ett finare Inn cid namn "Kron Hjorten"*

Dom fyra kommer fram till Kron Hjorten och Rodrigo tar en titt in genom dörren. Det ser ut som att det är lugnt och muntert där inne.
- Värkar vara ett perfekt ställe, konstaterar han och nickar till Cernach.
- Efter er, my ladys, säger Rodrigo och håller upp dörren för damerna.

Mairé går in genom dörren och ser sig om i lokalen.

Innanför dörren är ett stort rumm bygd som en hölada. längs den botre halvan av högerväggen står bar avdelningen och ingången in till köksavdelningen. Utspritt på olika vis i rummet är bord för 4 till 8 personer med bänkar som sittplats. I tre hörn finns lite bekvämare möbler i form av 5 stolar kring ett mindre runt bord med fällar över. Dörren de kommer in i är mitt i väggen. Längs med den botre väggen med början nära köksingången finns en stadig trappa som går upp till ett loft som täker halva rummets yta. Där uppe ser möblemanget ut att vara det samma som här nere. En dörr i den vänstra väggen verkar leda till en koridor som troligen leder till stallar och olika som vöjligheter. Stället verkar vara ungefär halvfult. med 2 helt lediga bord på golvet och en av hörn borden. På loftet ser det ut att kunna vara nått ledigt också. Om någon av er är lite uppmärksam så märker ni att det tomma hörnbordet har en sköld hängande över sig med ett motiv som machar motivet Cernach har på sin vapenrock.
Stämningen i rummet verkar allmänt trevligt och gästerna verkar variera mellan nycktra och bara lätt påverkade. Undantaget är en enbent man som okuperar en av de upptagna hörnborden. Personen ser ut att ha somnat med seideln balanserandes på sin mage i ett löst grepp. Åvanför hans huvud hänger en sköld med samma märke som skylten utanför ingången. Dekorationerna i övrigt består av två enorma tak kronor gjorda av olika djur horn (inklusive varsin enorm elephant bete), samt olika flaggor och sköldar på väggarna som alla bär märken av någon riddare eller annan. Utöver de tidigare nämnda är det ingen ni troligen känner igen, möjligen kan Isabella ha lärt sig någon av dem. Det finns även olika uppstoppade djur på väggarna. Det mest i ögonfallande är en vackert utsirad ek trä formation som hänger från balkången som visar Kung Arthurs vapen standard och en trä snidning föreställande en ung man som drar ett svärd ur en sten.

Cernach står kvar utanför tills de övriga har gått in och fått några sekunder att ta in intrycket av platsen innan han följer efter och roppar med hög bomande röst

Dí i gcomhluadar cairde maithe
((Irländska: Drick i glada vänners sällskap))

Var vid många i rummet ser upp och efter någon sekund svarar många av dem mer eller mindre unisont med en blandning av Walesiska, Skotska, Engelska, Irländska, Galliska, Svenska, Norska, Danska, isländska och Franska med samma hälsning på sitt eget språk.

Drick i glada vänners sällskap, sannerligen Cernach det var ett perfekt ställe du valde för kvällen, sa Rodrigo med ett leende och gav han en klapp på axeln.

Cernach flinar mot Rodrigo och blinkar.

Ja det är här jag spenderar min tid i staden när Coneall tar med mig hit och jag inte behöver vara med på banketten. Detta är min bankett sal

En ståtlig sådan, kanske vi ska ta oss ett dryckesstop och slå oss ner. Föreslår Rodrigo muntert.

Medan de står där märker de kanske att en och annan individ i salen titar på dem med viss frågande blick. Mellan borden från baren är en servitris på väg hållandes två stora stop med någon vätska i.

Åh Rodrigo, jag är några steg före dig.

Cernach nickar lätt mot servitrisen

Jag har en stående order som jag ska ha vid inträde, och det samma för eventuelt manskap jag har. Tydligen tror hon att du är en av mina soldater. I övrigt så har jag min plats.

Var vid han gestikulerar mot hörnet med hans eget vapen hängandes över. Han bugar lätt åt Maire och Isabella.

Efter er mina damer.

Ash... Fränder i strid och bröder med dryckesjon är det samma för min del. Skrattar Rodrigo och tar emot det stop som erbjudits honom.

Máire böjer på huvudet till svar och ger Cernach en gillande blick, stället verkar bra. Därefter lägger hon en lätt hand på Isabellas arm.
"Kom" Hon nickar i riktning mot det tomma hörnbordet. "Vi går och sätter oss"
Medans hon börjar röra sig genom rummet fortsätter hon.
"Vill Ni ha något att dricka?"